Rapport: Berusningsdrickande
Detta är en sammanfattning av rapporten “Berusningsdrickande – Akuta risker och långvariga effekter” i forskningsserien Alkoholen och samhället 2026.
Berusningsdrickande – ett vanligt dryckesmönster med stora konsekvenser
Att dricka stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle är ett vanligt beteende i många delar av världen. Fenomenet kallas ofta berusningsdrickande eller intensivkonsumtion och innebär att alkohol konsumeras snabbt i mängder som leder till tydlig berusning. Forskning visar att detta konsumtionsmönster är kopplat till både akuta skador och långsiktiga hälsoproblem. Berusningsdrickande har länge uppmärksammats inom folkhälsoforskningen eftersom det bidrar till en stor del av alkoholrelaterade skador i samhället. Studier visar att konsumtionsmönster – alltså hur alkohol dricks – är lika viktigt som den totala mängden alkohol som konsumeras.
Definition och gränser
I forskningslitteraturen definieras berusningsdrickande oftast som konsumtion av fem eller fler standardglas alkohol vid ett tillfälle. I vissa studier används en gräns på fyra glas för kvinnor. Ett annat sätt att definiera fenomenet är att utgå från mängden alkohol i gram. En vanlig gräns är 60 gram alkohol under ett och samma tillfälle, vilket motsvarar ungefär fem svenska standardglas. Dessa gränser används i forskningen för att beskriva nivåer av alkoholkonsumtion som ger höga alkoholhalter i blodet. När alkoholhalten stiger försämras kroppens och hjärnans funktioner, vilket leder till nedsatt koordination, långsammare reaktioner och försämrat omdöme. Samtidigt visar studier att alkohol påverkar människans förmåga redan vid lägre nivåer än dessa gränser. Riskerna ökar gradvis i takt med att alkoholhalten i blodet stiger.
Konsumtionsmönster och betydelsen av hur alkohol dricks
När man studerar alkoholkonsumtion används ofta genomsnittlig konsumtion per person som mått. Men forskningen visar att detta mått inte alltid ger en fullständig bild av riskerna. Två personer kan exempelvis konsumera samma mängd alkohol under en vecka men ha helt olika konsumtionsmönster. En person kan dricka ett glas vin varje dag, medan en annan person dricker alla glas vid ett enda tillfälle. Trots samma totala konsumtion innebär det senare konsumtionsmönstret en betydligt större risk för akuta skador och hälsoproblem. I många länder dricks en stor del av alkoholen just i samband med berusningstillfällen. Forskning visar att mer än hälften av all alkohol i höginkomstländer konsumeras vid tillfällen då människor dricker sig berusade.
Förekomst i befolkningen
Berusningsdrickande är vanligt i många länder. I OECD-länder uppger ungefär 30 procent av befolkningen att de har druckit mer än 60 gram alkohol vid ett tillfälle minst en gång under den senaste månaden. I de nordiska länderna ligger nivåerna på en liknande nivå. Under de senaste årtiondena har andelen personer som berusningsdricker i Sverige, Norge och Danmark varit relativt stabil och legat runt 30–35 procent av befolkningen. Förekomsten varierar dock mellan olika grupper. Berusningsdrickande är vanligare bland män än bland kvinnor och förekommer oftare i yngre åldersgrupper. Samtidigt sker en stor del av alla berusningstillfällen bland personer över 25 år. Socioekonomiska faktorer spelar också en roll. Studier visar att personer med högre inkomster oftare rapporterar berusningsdrickande, men att mängden alkohol som dricks vid varje tillfälle ofta är större i grupper med lägre inkomster och utbildningsnivå.
Alkoholens påverkan på kroppen
Alkohol är en liten molekyl som snabbt sprids i kroppen och passerar blod–hjärnbarriären. När alkohol når hjärnan påverkar den flera signalsystem, bland annat GABA-, glutamat- och dopaminsystemen. Detta leder till effekter som avslappning och minskade hämningar, men också till försämrad motorik, långsammare reaktioner och försämrat minne. När alkohol bryts ner i kroppen bildas ämnet acetaldehyd, en giftig nedbrytningsprodukt som kan orsaka cellskador. Vid snabb alkoholkonsumtion överbelastas kroppens nedbrytningssystem, vilket gör att nivåerna av acetaldehyd och andra skadliga ämnen ökar. Denna process leder till oxidativ stress, vilket innebär att reaktiva syreradikaler bildas och kan skada kroppens celler. Sådana skador kan uppstå i flera organ, bland annat i levern, bukspottkörteln och hjärnan.
Akuta konsekvenser
Berusningsdrickande är starkt kopplat till akuta skador. När alkoholhalten i blodet stiger försämras omdöme, reaktionsförmåga och koordinationsförmåga. Detta ökar risken för flera typer av händelser, bland annat:
trafikolyckor
fallolyckor och andra olycksfall
våldsbrott och misshandel
alkoholförgiftning
Alkoholens effekter på beteende kan också leda till sociala problem, såsom konflikter, vandalism eller bristande omsorg om barn.
Långsiktiga hälsorisker
Utöver de akuta effekterna finns också långsiktiga hälsorisker kopplade till berusningsdrickande. Upprepade episoder med höga alkoholhalter i blodet kan bidra till utvecklingen av flera kroniska sjukdomar.
Forskningen har kopplat alkoholkonsumtion till bland annat:
hjärt-kärlsjukdomar och stroke
demens och kognitiv funktionsnedsättning
psykisk ohälsa
cancer
diabetes
sjukdomar i levern och andra organ
Berusningsdrickande kan påverka risken för dessa sjukdomar både genom att bidra till hög total alkoholkonsumtion och genom att skapa mycket höga alkoholhalter i blodet vid enstaka tillfällen.
Ungdomar och unga vuxna
Ungdomar och unga vuxna är särskilt känsliga för alkoholens effekter. Hjärnan fortsätter att utvecklas långt upp i ung vuxen ålder, vilket gör att alkohol kan påverka viktiga funktioner som impulskontroll och beslutsfattande. Forskning visar att berusningsdrickande i unga år är en stark riskfaktor för att senare utveckla alkoholberoende. Samtidigt har flera höginkomstländer rapporterat en minskning av alkoholbruk bland ungdomar under de senaste två decennierna. Andelen ungdomar som uppger att de dricker alkohol eller berusningsdricker har minskat i många länder. Trots detta är berusningsdrickande fortfarande relativt vanligt i yngre åldersgrupper, och forskningen visar att könsskillnaderna minskar i vissa länder eftersom unga kvinnor i allt större utsträckning rapporterar berusningsdrickande.
Åtgärder för att minska riskerna
Forskning visar att flera olika typer av åtgärder kan bidra till att minska berusningsdrickande och dess konsekvenser.
På samhällsnivå har följande åtgärder visat effekt:
högre alkoholskatter
minimipriser på alkohol
begränsade öppettider för alkoholservering
färre försäljningsställen
begränsningar av alkoholreklam
åldersgränser för inköp
nykterhetskontroller i trafiken
Även åtgärder på individnivå kan ha betydelse. Kort rådgivning i hälso- och sjukvården, behandling av alkoholberoende och tekniska lösningar som alkolås i fordon kan bidra till att minska alkoholkonsumtionen och dess skador.
Sammanfattning
Berusningsdrickande innebär att stora mängder alkohol konsumeras vid ett och samma tillfälle. Detta konsumtionsmönster är vanligt i många länder och är förknippat med både akuta skador och långsiktiga hälsoproblem. Forskning visar att hur alkohol konsumeras – inte bara hur mycket – spelar en avgörande roll för riskerna. Eftersom en stor del av alkoholen i många samhällen dricks vid berusningstillfällen är berusningsdrickande en central faktor i arbetet med att minska alkoholrelaterade skador och förbättra folkhälsan.
Källa: https://alcoholandsociety.report/sv/berusningsdrickande/