LARO – läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende
Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende, förkortat LARO, är en behandlingsform som används inom hälso- och sjukvården för personer med beroende av opioider. Behandlingen innebär att läkemedel används tillsammans med psykologiskt och socialt stöd för att behandla beroendet och stabilisera patientens situation. Metoden används i många länder och är en etablerad del av beroendevården i Sverige. Opioider är en grupp ämnen som påverkar kroppens opioidreceptorer. De används bland annat som smärtstillande läkemedel inom sjukvården men kan också orsaka ett starkt beroende. Exempel på opioider är heroin, morfin, oxykodon, fentanyl och metadon. Långvarig användning kan leda till tolerans, abstinens och ett beroendetillstånd. LARO syftar till att behandla opioidberoende genom att ersätta kortverkande och ofta illegala opioider med långverkande läkemedel som tas under medicinsk kontroll.
Bakgrund och utveckling
Substitutionsbehandling vid opioidberoende började utvecklas under 1960-talet. Metadonbehandling introducerades i USA och blev senare en behandlingsmetod som spreds till flera länder. I Sverige introducerades metadonbehandling under samma period, först i begränsad omfattning. Under 1990- och 2000-talen utvecklades behandlingen vidare och fler läkemedel började användas, bland annat buprenorfin. Samtidigt förändrades regelverket kring behandlingen i Sverige. I dag regleras LARO genom föreskrifter från Socialstyrelsen och ingår i den specialiserade beroendevården. Behandlingen omfattar både medicinska och psykosociala insatser och ges i regel vid särskilda mottagningar inom beroendevården.
Opioidberoende
Opioidberoende är ett medicinskt tillstånd som kännetecknas av ett starkt sug efter opioider, svårigheter att kontrollera användningen och fortsatta problem trots negativa konsekvenser. När en person som är beroende slutar använda opioider kan abstinens uppstå. Vanliga abstinenssymtom är bland annat:
oro och rastlöshet
muskelvärk
svettningar
illamående och kräkningar
diarré
sömnsvårigheter
Abstinenssymtomen kan vara kraftiga men är vanligtvis inte livshotande. De kan dock bidra till att personen fortsätter använda opioider för att undvika obehaget.
Läkemedel som används i LARO
De läkemedel som används i behandlingen är opioider med längre verkningstid än exempelvis heroin. Syftet är att skapa en stabil nivå av läkemedel i kroppen och därigenom minska abstinens och drogsug.
Metadon:
Metadon är en full opioidagonist. Det innebär att läkemedlet aktiverar opioidreceptorer i hjärnan på ett liknande sätt som andra opioider. Metadon har en lång verkningstid, vilket gör att det kan tas en gång per dag i behandlingen.
Buprenorfin:
Buprenorfin är en partiell opioidagonist. Det innebär att läkemedlet aktiverar opioidreceptorer men med en begränsad maximal effekt. Detta minskar risken för vissa typer av överdos jämfört med fulla agonister.
Buprenorfin i kombination med naloxon:
Buprenorfin kan också ges i kombination med naloxon. Naloxon är ett läkemedel som blockerar opioidreceptorer. Kombinationen används för att minska risken för att läkemedlet injiceras eller används på annat sätt än ordinerat.
Hur behandlingen går till
Innan en person kan påbörja LARO görs vanligtvis en utredning inom beroendevården. Den kan omfatta:
medicinsk undersökning
bedömning av beroendets omfattning
psykiatrisk bedömning
genomgång av social situation
När behandlingen startar sker ofta täta kontroller. I början kan läkemedlet behöva tas under uppsikt av vårdpersonal. När behandlingen stabiliseras kan vissa patienter få möjlighet att ta med läkemedel hem för kortare perioder. Detta beslutas individuellt av behandlande läkare. Utöver läkemedelsbehandlingen erbjuds ofta olika former av stöd, till exempel:
samtalsbehandling
psykologiskt stöd
socialt stöd
kontakt med socialtjänst eller andra myndigheter
Dokumenterade effekter
Flera forskningsstudier och systematiska översikter har undersökt effekterna av substitutionsbehandling vid opioidberoende.
Minskad dödlighet
Personer med opioidberoende har en förhöjd risk att dö i förtid, bland annat på grund av överdoser. Studier har visat att dödligheten är lägre bland personer som deltar i substitutionsbehandling jämfört med personer som inte får behandling.
Minskad användning av illegala opioider
Behandlingen kan minska användningen av illegala opioider genom att drogsuget och abstinenssymtomen minskar.
Minskad smittspridning
Injektionsbruk av droger innebär risk för smittspridning av sjukdomar som hiv och hepatit C. Forskning har visat att substitutionsbehandling kan bidra till att minska sådana riskbeteenden.
Stabilare livssituation
Studier har också visat att personer i behandling ofta får en mer stabil social situation, till exempel när det gäller boende, hälsa och kontakt med myndigheter.
Begränsningar och risker
Trots dokumenterade effekter finns också utmaningar kopplade till behandlingen.
Beroende av läkemedel
Metadon och buprenorfin är opioider. Det innebär att de själva kan skapa ett beroende om de används utan medicinsk kontroll.
Läckage till illegal marknad
I vissa fall kan läkemedel från behandlingen spridas utanför sjukvården och användas utan recept.
Lång behandlingstid
Behandlingen kan vara långvarig. För vissa patienter pågår den under många år.
Risker vid behandlingsavbrott
Forskning har visat att risken för överdos kan öka när en person avslutar behandlingen och återgår till opioidbruk.
LARO i Sverige
Antalet personer i läkemedelsassisterad behandling har ökat i Sverige under de senaste två decennierna. I början av 2000-talet uppskattades antalet patienter till omkring 1 000 personer. Under 2010-talet ökade antalet till flera tusen. Under 2020-talet uppskattas antalet personer i LARO till omkring 8 000–9 000 patienter. Samtidigt uppskattas att antalet personer med opioidberoende i Sverige är högre än antalet personer som får behandling. Tillgången till LARO kan också variera mellan olika regioner.
LARO internationellt
Substitutionsbehandling används i många delar av världen. Metoden rekommenderas av internationella organisationer som Världshälsoorganisationen (WHO) och EU:s narkotikabyrå (EUDA) som en behandlingsmetod vid opioidberoende. Organisationerna lyfter bland annat fram att behandlingen kan bidra till att minska dödlighet, droganvändning och smittspridning.
Sammanfattning
Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende är en behandlingsmetod där läkemedel kombineras med psykologiska och sociala insatser. Behandlingen används för personer med opioidberoende och ges inom specialiserad beroendevård. Forskning visar att behandlingen kan minska dödlighet, droganvändning och riskbeteenden kopplade till opioidberoende. Samtidigt finns utmaningar, bland annat risken för läkemedelsberoende och spridning av läkemedel utanför vården. LARO är idag en etablerad del av beroendevården i Sverige och används i många länder.
Källförteckning:
Socialstyrelsen
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Socialstyrelsen
Föreskrifter om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende
1177 Vårdguiden
Behandling vid opioidberoende
Kunskapsguiden
Läkemedelsbehandling vid opioidberoende
Läkemedelsboken
Behandling av opioidberoende
Läkartidningen
Substitutionsbehandling vid opioidberoende
Folkhälsomyndigheten
Narkotikarelaterad dödlighet i Sverige
WHO
Guidelines for the psychosocially assisted pharmacological treatment of opioid dependence
EUDA (European Union Drugs Agency)
European Drug Report